Idéburen sektor missgynnas

Regeringen vill se fler ideella aktörer i offentligt finansierad välfärd och tillsatte förra året en utredning för att se hur man kan främja ett ökat idéburet deltagande. Utredaren Samuel Engblom överlämnade sina förslag om hur sektorn kan stärkas i början av året.

Redan 2012 undrade Tillväxtverket i en rapport varför Sveriges livaktiga ideella sektor är så frånvarande inom välfärden. Det finns flera skäl till detta. De vinstdrivande företagen har fått breda ut sig inom offentlig sektor under 2000-talet på ett sätt som inte förekommer inom andra länder. Detta har skapat en professionalisering av själva upphandlingarna som är till nackdel för mindre eller ideella aktörer. Många har avstått från att delta även om man i övrigt haft goda förutsättningar att utföra välfärdstjänster.

Dessutom har vi i Sverige en strikt tolkning av regelverket inom upphandling. Engbloms utredning konstaterar att det är fullt möjligt att underlätta för idéburen sektor genom att exempelvis reservera upphandlingar. Det finns inga hindrande direktiv från EU.

Vi är långtifrån ensamma om att vilja stärka den ideella sektorn. Famna, en paraplyorganisation för ideella vårdföretag, har uttalat att man vill se att 10% av verksamheten inom vård och omsorg utförs av idéburna aktörer inom några år, mot dagens ca 3%. Vi märker också att de kommuner som vi har kontakt med efterlyser bättre möjligheter att ta hjälp av den ideella sektorn eftersom den ofta kan bidra med annorlunda lösningar. Att ha starka ideella organisationer är inte enbart värdefullt för utförande av en specifik social tjänst. Tillväxt­verket skrev att ideella organisationer kan identifiera behov som ligger vid sidan av det som är ekonomiskt lönsamt. Vi menar inte att kommersiella organisationer saknar värde.

Men ideella organisationer bidrar med andra värden som är nödvändiga för långsiktigheten och hållbarheten för samhället i stort. 

För att öka idéburna aktörers förmåga att verka behövs förändringar på flera områden. Vid utnämningar av deltagare i rådgivande organ till regering och andra myndigheter är det risk för att idéburen sektor glöms bort. Kanske sektorn behöver se över sin egen organisering, för att på ett mer självklart sätt kunna framträda i olika sammanhang? Vi ser också att bidrag till föreningar och organisationer går från att vara generella organisationsbidrag till att vara riktade mot specifika insatser, trots att generella medel bidrar till långsiktighet och stabilitet medan projektmedel är kortsiktiga och skapar ovisshet. Vill man stärka den idéburna sektorn inom offentligt finansierad välfärd krävs mer än ett förbättrat regelverk, det behövs ett nytt synsätt.

Den ideella sektorn har satts på undantag.

Ett konkret exempel på hur idéburen sektor strukturerat missgynnas har vi sett i de åtgärdspaket som har presenterats i samband med coronakrisen. Åtgärderna var inriktade på näringslivet och det krävdes särskilda beslut för att även ideella organisationer skulle kunna komma i åtnjutande av dem.

Det är på många sätt ett märkligt förhållande att det är just i Sverige, med starka traditioner i folkrörelser och föreningsliv, som den ideella sektorn har satts på undantag alltmedan starka ekonomiska intressen tar över den offentliga välfärden. Det är därför positivt att regeringen tillsatte denna utredning som i många avseenden bidrar till att bilden av idéburna aktörer och de villkor som omger vår verksamhet definieras och synliggörs. Nu är det bara att omsätta slutsatserna och förslagen i praktisk handling. 

Det fristående studieförbundet

Folkuniversitetet är ett studieförbund som bedriver folkbildning och vuxenutbildning på ett 100-tal orter i Sverige. Vi uppbär statsbidrag för de delar av verksamheten som är folkbildningsarbete. Folkuniversitetet drivs i stiftelseform och utan vinstintresse. Folkuniversitetet är partipolitiskt obundet och fristående från religiösa och fackliga intressen.

Folkuniversitetet består av fem olika stiftelser med säte i Lund, Göteborg, Stockholm, Uppsala och Umeå. Därtill finns ett gemensamt förbundskansli. I våra styrelser sitter representanter från universiteten, studentkårerna och Folkuniversitetsföreningen.