Fritidsledare med koll på normer

Fritidsledarutbildningen vid Skarpnäcks folkhögskola har inriktning på makt och normer. Simon Crook och Richard Jonsson går andra året på sin utbildning och är just nu på  fritidsgården i Saltsjöbaden för att observera. 

Det står HEJ i stora träbokstäver på sidan av den öppna dörren till Saltsjöbadens fritidsgård. På hallgolvet ligger flera par skor, storlekar från 37 till 45, de flesta sneakers. En ungdom sitter i en svart lång soffa och spelar gitarr, musiken fyller det stora rummet som har en mängd olika aktivitetsytor. Bland annat ett fullstort biljardbord, pysselavdelning med ett fantasieggande materialberg och en datahörna med mörkrosa vägg, stjärnor i taket och en blomma på bordet.

Simon Crook och Richard Jonsson rör sig vant i lokalerna efter att ha varit här fyra dagar. De går andra året på fritidsledarutbildningen på Skarpnäcks folkhögskola i södra Stockholm. Nu är de en vecka på fritidsgården i Saltsjöbaden för att observera samspelet mellan ledarna och ungdomarna.

– Som fritidsledare ska du vara en länk till resten av samhället, säger Simon.

– Vi bygger relationer, stärker ungas identitet och övar demokrati, berättar Richard och fortsätter:

– Det är sådant vi pratat om och lärt oss på utbildningen. Att vara en länk till samhället kan vara att ge hjälp att söka sommarjobb. Det kan vara tusen andra saker också.

– Ja, vi fritidsledare är allt-i-allo, säger Simon.

På dagens schema står bland annat att måla rörelserummet.

– Det är bra att det finns en plats dit ungdomar kan komma. De kan behöva lugn och ro, de kanske inte vill vara hemma och behöver en trygg vuxen, säger Richard.

På utbildningen gör deltagarna fältstudier i par. Under det första läsåret gjorde Simon och Richard praktik tillsammans på två andra fritidsgårdar. Det har gett dem möjlighet att både se hur de vill, och inte vill, fungera i sin yrkesroll.

Simon ger exempel på en person som i sitt jobb höll distansen och inte alls engagerade sig i fritidsgårdsbesökarna. ”Stod bakom en disk och höll i kaffekoppen”, beskriver Simon det. Sedan har de träffat desto fler positiva förebilder, Richard nämner ledare som framförallt varit lyssnande och haft en fin kontakt med ungdomarna. Så vill de båda fungera.

Som fritidsledare ska du vara en länk till resten av samhället

Fritidsledarutbildningen på Skarpnäcks folkhögskola har en inriktning på makt och normer.

– Det ingår väldigt intressanta kurser. Det är en massa grejer som jag aldrig tänkt på, säger Simon.

Han och Richard trivs med upplägget på studierna.

– Det är bra att man går mycket i skolan. Vi har tid att lära oss på genomgångarna, det är nog en skillnad jämfört med universitetet, säger Simon.

– Det är häftigt för vi lär oss, och man märker inte när det sker.

– Precis så är det, säger Richard och fortsätter:

– Jag har fått höra av klasskamrater och lärare att jag utvecklats, det är kul.

De har liknande skäl till att de sökte kursen; att det finns gott om jobb som fritidsledare, och att det är en bred utbildning som ger möjlighet att arbeta på såväl ålderdomshem som med arrangemang för unga. Hade de fått ändra något i utbildningen så kunde Simon tänka sig mer praktik, och Richard hade velat praktisera på en skola också.

Det är ingen tvekan att de upplever att det fått med sig matnyttiga saker från tiden på skolan.

– Jag skulle säga att fritidsledarutbildningen inte bara är lärande för jobbets skull, ut för ens egen skull, säger Simon.