Våga värna demokratin
Vi måste våga problematisera samtidigt som vi måste visa att det finns vetenskapligt belagda svar.
När denna ledare skrivs är valrörelsen i sin slutspurt. Nya budskap, snyggt paketerade av någon PR-byrå, levereras i alla mediekanaler och olika undersökningar försöker ge oss med rösträtt hjälp att fatta beslut kring vilket parti vi ska rösta på genom att fylla i svar på enstaka sakfrågor vilka resulterar i procentandelar av en trevlig mix. Sen väljer man det man blev mest av. Väldigt praktiskt! Och väldigt skönt att slippa adressera den allra största frågan denna valrörelse: Hur skyddar vi demokratin?
Denna fråga har allt fler börjat ställa sig, i takt med att främlingsfientligheten ökat och auktoritära rörelser ifrågasätter demokratiska processer. För att börja kunna formulera ett svar gavs, tidigare i år, Handbok för demokrater ut. Samtidigt som kampanjen #vimåsteprata, startade. Återigen gör folkbildningen insatser när det är oroligt i samhället. För 150 år sedan, när Sverige drabbades av hungersnöd, startades de första folkhögskolorna. De stora folkrörelserna, som kom att kanaliseras i olika studieförbund, bidrog parallellt till att bygga det demokratiska samhälle vi har idag genom att ge människor möjlighet att växa genom att tillägna sig kunskap, i gemenskap och dialog med andra. Vi måste fortsätta det arbetet, varje dag. Vi måste våga problematisera samtidigt som vi måste visa att det finns vetenskapligt belagda svar. Oavsett vilket parti som är störst i riksdagen.
Det fristående studieförbundet
Folkuniversitetet är ett studieförbund som bedriver folkbildning och vuxenutbildning på ett 100-tal orter i Sverige. Vi uppbär statsbidrag för de delar av verksamheten som är folkbildningsarbete. Folkuniversitetet drivs i stiftelseform och utan vinstintresse. Folkuniversitetet är partipolitiskt obundet och fristående från religiösa och fackliga intressen.
Folkuniversitetet består av fem olika stiftelser med säte i Lund, Göteborg, Stockholm, Uppsala och Umeå. Därtill finns ett gemensamt förbundskansli. I våra styrelser sitter representanter från universiteten, studentkårerna och Folkuniversitetsföreningen.
Liknande läsning
Efter valet: se folkbildningens styrka
Vad kan valresultatet innebära för Folkuniversitetet och för folkbildningens organisationer? Först och främst är det värt att notera att det övergripande valresultatet inte skiljer sig så kraftigt från resultatet 2018. De politiska sympatierna i november 2022 är inte väsensskilda från vare sig i somras eller för fyra år sedan. Det har inte heller skett någon egentlig förändring av Folkuniversitetets eller folkbildningens uppgifter.
Finland ser till helheten
Det är önskvärt att även Sverige studerar utbildningssystemet i sin helhet utifrån de behov som finns nu och i framtiden.
Risken med reglering
I år är ett märkesår för demokratin i Sverige. Under det gångna seklet har vi sett framväxten av många starka demokratier i världen, parallellt med en utbyggd välfärd för medborgarna. Har den trenden brutits? I debatten framträder en mer polariserad ton, sociala medier anses ibland motverka det demokratiska samtalet och i World Democracy Index kan vi läsa att demokratin i världen är på tillbakagång. Även Sverige tappar poäng.
tidskriften@folkuniversitetet.se
Folkuniversitetets förbundskansli
Box 26152, 100 41 Stockholm
tidskriften@folkuniversitetet.se
Folkuniversitetets förbundskansli
Box 26152, 100 41 Stockholm
